Förslag för att på kort sikt stärka svensk försvarsförmåga!

Att försvarsförmåga liksom så mycket annat går mycket fortare och enklare att riva ner än att bygga upp har flera gånger lyfts fram i debatten. Nu står vi dock med ett försvar som är nedrustat till gränsen (om ej över gränsen) till en systemkollaps med ett upprustat och aggressivt Ryssland som i detta nu ägnar sig åt aggression i vårat närområde, vi måste stärka oss så gott vi kan på relativt kort sikt! Nedan så listar jag några förslag som jag anser bör genomföras under nästa mandatperiod:

1: Se till att det flygvapen vi har faktiskt fungerar! Flygvapnet är det vapenslag som vi satsar mest på och har utan tvekan en nyckelfunktion för vår incidentberedskap och inte minst för övriga vapenslags förmåga att agera, då vi har ett mycket bristande luftvärn över land och våra ytfartyg saknar luftvärnsförmåga...

Trots detta visade SVT http://www.svt.se/nyheter/sverige/har-slaktas-jas-planen-for-att-rada-bot-pa-akut-reservdelsbrist för ett tag sedan att en del av de fåtaliga plan vi har nu plockas isär för att fungera som reservdelar åt övriga plan sk. "hangardrottningar" på grund av en akutreservdelsbrist som det varnats för länge.

Utifrån hur mycket som faktiskt satsas på luftvapnet kan det inte vara en stor budgethöjning som krävs för att köpa in tillräckligt med reservdelar för att kunna ha alla våra 60 plan användningsbara, notera att dessa plan är nyinköpta för en dryg miljard styck... GANSKA DYRA "RESERVDELSBILAR"

2: Skapa en försvarsförmåga på Gotland I denna fråga har jag tidigare hänvisat till en mycket klokare man än mig men här tänker jag komma med ett mer småskaligt förslag som kan genomföras på mycket kort siktom den politiska viljan finns. Stationera permanent besättningar till de stridsvagnar som ställts i föråd på Gotland. Skjut förutom detta till extra resurser till Gotlands hemvärnsbataljon och hör efter med de frivilliga i denna om de skulle kunna tänka sig en något längre träningstid per år jämfört med övriga hemvärnet. Samträna stridsvagnsstyrkan och hemvärnsbataljonen så har vi på kort sikt höjt kostnaden för att ta ön väsentligt.

3: Genomför en ambitiös satsning på hemvärnet! Detta har jag skrivit ett relativt långt inlägg om tidigare på bloggen men jag vill ändå lyfta fram det igen. En stor fördel jag ser med att satsa på hemvärnet är att man kan få effekt med relativt små höjningar till skillnad från högteknologiska system. Att skapa högteknologiskt system (typ stridsflygplan eller korvetter) är visserligen mycket nödvändigt men kräver tid och pengar om det ska bli bra. När det gäller hemvärnet behövs inte så mycket högteknologiskt materiel som ska upphandlas, automatkarbiner, ammunition, vanliga enkla fordon o s v är förutom folk vad som behövs för att få en välfungerande styrka som kan klara sina uppgifter (ytövervakning, fördröjningsstrid, sabotageskydd av samhällsviktiga anläggningar, stötande av civilsamhället vid kris och katastrof  o s v...).

Därför är mitt förslag att vi sätter upp ett ambitiöst mål att innan nästa mandatperiods slut ska hemvärnets numerär ha ökat till mellan 35 000 - 50 000 personer och de ska ha tillgång till den materiel som behövs. Detta skulle öka vår förmåga till terretorialförsvar betydligt och är enligt min övertygelse fullt möjligt att genomföra med en budgethöjning som inte behöver överstiga 1 miljard

4: Genomför storskaliga övningar! Vi kan idag enligt vad jag förstår samla ihop en bataljonsstridsgrupp med vilket jag menar en fullbemanad  mekaniserad infanteribataljon med understöd av pansar, artilleri, logistikstyrkor och övrigt som krävs för strid mot en kvalificerad motståndare. Detta kräver dock att vi plockar personal, nyckelkompetenser och materiel från samtliga förband i armén och har aldrig övats... alltså en ren papperskonstruktion. Jag anser att vi snarast bör igångsätta en övning där hela organisationen får träna att samla ihop denna styrka och ge den uppgifter att lösa d v s börja göra om den från en papperskonstruktion till ett fungerande förband, på lite längre sikt bör de samövas med brigadstaben och olika hemvärnsbataljoner. Detta är det närmsta vi idag kan komma att träna på brigadnivå vilket inte gjorts i Sverige sedan tidigt 90-tal.

Ytterligare en viktig övning att genomföra skulle vara en "combined arms" operation där Gotlands hemvärnsbataljon och pansarstyrka tränade fördröjningsstrid samtidigt som amfibiebataljonen (kustjägarna) tränade att ta sig till Gotland och förstärka dem med stöd av flottan och flygvapnet.

Dessa övningar skulle ge oss möjlighet att testa och träna våran försvarsförmåga under så storskaliga förhållanden som idag är möjligt och även sände en signal till omvärlden (både poteniella allierade och motståndare) att vi inte avser vara ett militärt vakum utan är redo att försvara oss.